måndag 9 september 2013

Tarte Tatin på plommon och kryddig vaniljglass

Vi har ett gammalt plommonträd på tomten. Det är drabbat av blom- och grentorka och för varje år som går blir det värre och värre. Flera grenar rasade ner av plommonens tyngd under sommaren, men trots allt gav trädet en stor och fin skörd. De flesta frukterna är för beska och sura för att vara goda att äta som de är, men på vissa, riktigt mogna plommon har fruktköttet en honungslen sötma som väger upp för det lite beska skalet och ger en riktigt god smakupplevelse.

I helgen gjorde jag Tarte Tatin på några av plommonen. De släpper mycket vätska när de värms upp men är också väldigt pektinrika, vilket gör att de kan binda vätskan. Jag höftade mängderna till fyllningen, men tror att det var mellan 50 och 100 gram smör och socker.  Jag tyckte att det kändes lite för tråkigt med vanlig vaniljglass så jag kryddade den försiktigt med stjärnanis och ceylonkanel. Jag gjorde en frasig mördeg till pajen för att jag inte hade tid att göra en riktig smördeg. Mördegen är för känslig för fukt och blir lite mosig. Smördeg ger bättre konsistens och håller ihop pajen bättre.

Tarte Tatin på plommon (4-6 portioner)

Smördeg eller mördeg på 100g vetemjöl
Socker
Smör
1/2 Citron
Ev. lite ingefära
Plommon
  1. Koka socker med lite vatten och låt det karamelliseras. Det ska bli gyllenbrunt och dofta gott.
  2. Blanda ner smör och citron och koka upp det. Koka gärna med en bit ingefära för att ge lite kryddighet. Häll det i en rund pajform, gärna i glas så att du kan se hur mörk fyllningen är. Plocka upp ingefäran.
  3. Halvera och kärna ur plommonen. Täck pajformens med plommonhalvor och lägg snittytan nedåt.
  4. Sätt ugnen på 200°. Kavla ut degen och lägg den över plommonen. Baka pajen tills degen är gräddad och fyllningen är lagom mörk.
  5. Låt den svalna lite och vänd upp den på ett fat. Det är bra att låta den svalna lite innan man gör detta därför att den stabiliseras och blir lättare att hantera, men väntar man för länge tenderar kakan att fastna i formen och måste då värmas upp lite igen.
  6. Om du vill servera pajen varm och få en ännu mer karamelliserad yta är det bra att baka den med grillvärme precis innan servering, men var försiktig att den inte bränner vid.

Kryddig vaniljglass (4 portioner)

1/2 gelatinblad
1/2 vaniljstång
Lite stjärnanis och kanelstång
150g mjölk
150g grädde
75g vit sirap
3 äggulor
  1. Lägg gelatinet i blöt. Snitta vaniljstången och koka upp den med kryddor, mjölk och grädden. Vispa samman äggula och sirap.
  2. Häll den varma gräddmjölken över äggulorna och häll sedan tillbaks det i kastrullen. Värm under ständig omrörning blandningen tills den tjocknat (85°).
  3. Kyl ner glassmeten i vattenbad och frys det i glassmaskin.

fredag 23 augusti 2013

Ett avsked till en gammal vän

I nästan fyra år har den varit med mig och så tänk många goda bröd har den givit mig, men nu är det dags att släppa taget.

Min rågsurdeg startade jag för nästan fyra år sedan på nymald midssommarråg från en liten kvarn i värmland. Den var pigg och frisk nästan hela tiden men i våras började symtomen komma. Skarp och lite unken lukt. Degen jäste trögare och trögare. För några veckor sedan gjorde jag en deg på rågsurdegen. Det skulle bli ett ganska lätt och fluffigt rågbröd hade jag tänkt, men det blev det inte. Jag lät degen stå i över tre dygn. Det borde bara tagit ett, men brödet reste sig inte. Jag har aldrig tidigare slängt ett bröd utan att grädda det, men det var den ända utvägen. Det var en tung dag för mitt bakande och ett sorgligt avsked till en gammal vän.

onsdag 31 juli 2013

Jordgubbar och rabarber

Jordgubbar och rabarber är en kombination som jag aldrig tycks tröttna på. Rabarberns speciella smak och syra lyfter jordgubbssmaken och jordgubbarna döljer den obehagliga strävheten som man tyvärr upplever när man äter rabarber. Allra godast tycker jag att det blir när man tillför något blommigt till rabarbern, till exempel flädersaft eller rosenvatten. Här är två desserter med just dessa smaker:

Vaniljpannacotta, jordgubbar och rabarberkompott med rosenvatten
Den här desserten kom till en dag då jag hade tänkt göra ett nytt försök på min födelsedagstårta, men det visade sig att jag inte hade tid att göra den. Då gjorde jag istället en av de enklaste desserter som finns: Pannacotta, kokt grädde med vanilj, socker och gelatin. Med tillbehören -jordbubbar och rabarberkompott med rosenvatten-  fick desserten samma smaker som tårten, bortsett från mandelbottnen. Det blev enkel och härligt somrig eftrerätt.


Vaniljpannacotta

2 gelatinblad
1/2 vaniljstång
3dl grädde
50g socker

Lägg gelatinbladen i blöt. Snitta vaniljstången och koka upp den med grädde och socker. Lös upp gelatinbladen och fördela det i fyra formar. Låt de stelna några timmar i kylskåp. Servera med rabarberkompott smaksatt med lite rosenvatten och färska jordgubbar.

 Världens godaste jordgubbsglass?
I augusti förra året var det en intervju med Jan Hedh i Sydsvenskan som handlade om syltkokning och där passade han på att dela med sig av vad han påstod var "världens bästa jordgubbsglass". När han tycker att det är så, då måste man prova receptet. Det gick helt enkelt ut på att man skulle mixa 1kg jordgubbar med 200g florsocker och 600g vaniljglassmet. Han antar nästan i sitt recept att man har lite vaniljglassmet ståendes i kylskåpet och en glassmaskin som klarar att göra två liter glass. Jag skalade ner receptet till 300g bär och då blev det så lite vaniljglass (på 1dl gräddmjölk och 1 äggula) att jag tyckte att det inte var lönt att värma det. Istället mixade jag alla ingredienser och värmde det inte alls. 

Glassen fick en härligt intensiv jordgubbssmak, men jag tyckte att den behövde mer syra och tillsatte citron. Den blev lite isig i konsistensen och jag hade gärna haft den gräddigare. Jag funderar på om kokningen av vaniljglassen inte var så oviktig som jag trodde. Jag ska ge det här receptet en chans till och då ska jag se till att råka ha lite färdig vaniljglasssmet stående i kylskåpet. Kanske blir det trots allt världens bästa jordgubbsglass...



Till glassen hade jag lite färska jordgubbar och rabarberkompott med lite flädersaft. Jordgubbarna tillförde textur och rabarbern en syrlig brytning mot jordgubbssmaken. Flädersaften gav rätten en lätt blommighet som förhöjde hela smakupplevelsen. 

Jordgubbsglassen blev inte den bästa i världen, men jag ska definitivt prova det igen. Om det blir innan rabarbersäsongen är över kommer jag ge glassen samma tillbehör, men det får vänta lite. Nu ska jag runddriva ett par vetesurdegsbröd.

fredag 19 juli 2013

Kirskålssoppa

När var liten och hjälpte min far rensa i rabatten berättade han att kirskålen som vi kämpade med att få bort gick att äta. Sedan dess har jag varit nyfiken på hur växten smakar. När jag kollade på restaurangen Buljongs facebooksida hittade jag ett recept på kirskålssoppa och ett par veckor senare hade det hunnit komma upp nya skott efter att växterna klippts ned med trimmer.
Så här löd receptet:

"Börja med att koka buljong på tuppskrov, lök, morötter, purjolök, nacka, rotselleri, lagerblad, vitpepparkorn, persiljestjälk och vatten. Koka, sila och reducera. 

Fräs charlottenlök, vitlök och timjan utan att det får färg, i normalsaltat smör. Tillsätt torrt, vitt vin och den silade och reducerade buljongen. Red med tjockgrädde och koka ihop till önskad konsistens. Smaka av med salt och nymalen vitpeppar. Sila. Mixa ner rikligt med välsköljda, späda kirskålsskott. 

Servera med förslagsvis tuppkorv från Önneslöv eller mjukbakad tuppfilé (max 120 grader i ugnen) fylld med örter."

Vi hade redan tuppfond hemma så jag slapp göra det omständigaste momentet. Jag serverade soppan med ugnsbakad kycklingfilé därför att det gick att få tag i någon tupp. Jag blev riktigt nöjd med soppan. Kirskolen hade en speciell och mycket god kryddig karaktär och det finns något väldigt tilltalande med att laga mat på ogräs.

tisdag 16 juli 2013

Lätt rågbröd

Jag såg precis att det var väldigt länge sedan jag skrev om bröd så här är ett litet inlägg för mina brödintresserade läsare:

Under våren har jag bakat en massa bröd, men inte direkt gjort några recept. Jag har tänkt på hur mycket surdeg jag har, vilket mjöl jag vill baka på, vilken konsistens brödet ska ha och när jag vill att det ska vara klart. Utifrån det och principerna som jag beskrev i det här inlägget har jag vägt upp ingredienserna och gjort min deg. Jag gjorde lite olika varje gång och så har jag fortsatt. Häromdan gjorde jag till exempel det här brödet:

Lätt rågbröd

100g surdeg
200g rågmjöl
750g vetemjöl special
700g vatten
20g salt

Jag blandade alla ingredienser sent på  kvällen och vek degen några gånger på morgonen. Sedan bakade jag ut brödet och gräddade det efter lunch.

Den här metoden funkar väldigt bra för mig och det är praktiskt att anpassa degen efter stundens förutsättningar, men inte optimalt för att ge recept till sina bloggläsare.

Bakat under våren: Rabarbersoppa

Jag har gjort rabarbersoppa ett par gånger under våren. Det känns som en ganska misshandlad klassiker. När jag hör ordet rabarbarsoppa får jag bilden av en slemmig, brungrön soppa fylld med trådar från sönderkokt rabarber, inte helt olik havsvattnet när algerna blommar som mest. För att undvika detta skräckscenario kokade jag sönder 2/3 av rabarbern med vatten, socker och kryddor och silade det i en finmaskig sil. Då fick jag en klar och vackert rosaaktig rabarberbuljong till soppan. För att ge textur till soppan skivade jag resten av rabarbern och blandade ner den i spadet. Sist kokade jag upp det och var noga att rabarberbitarna inte kokade sönder.

Första gången serverade jag soppan med fläderglass och mandelkaka, andra gången med vaniljglass och kaksmulor. Mandelkakan tyckte jag inte riktigt funkade ihop med soppan och jag fick inte riktigt till smaken på fläderglass. Jag tror att det behöver mer socker och citron för att fläderglass på min smakstarka saft ska bli riktigt god. Rabarbersoppa är en ny favorit som jag kommer göra fler gånger men inget av de här tillbehören lät soppan riktigt komma till sin rätt.

söndag 23 juni 2013

Hallontårta med mandelbotten och jordgubbsgelé

Den här kakan gjorde jag till min studentfest och det var många som bad mig lägga upp receptet här. Jag gjorde fyrdubbel sats och gjöt kakan i en träram med måtten 34x40cm. Det går också att göra kakan i en rund form (cirka 20cm i diameter till enkel sats) men bitarna blir stadigare när de är fyrkantiga.

Mandelbotten

2 ägg
60g socker
50g smör
100g mandelmjöl
30g vetemjöl
  1. Sätt ugnen på 200°. Separera gulor och vitor och vispa vitorna till ett fast skum med sockret. Smällt smöret och blanda det med äggulorna. 
  2. Vänd ner smörblandningen och mandelmjölet blandat och siktat med vetemjölet i de vispade äggvitorna. Bred ut det på ett bakplåtspapper och baka bottnen i ugnen.

Hallonmousse

2 gelatinblad
125g hallon
50g socker
1 äggvita
20g socker
150g grädde
  1. Lägg gelatinbladen i blöt
  2. Koka hallon och 50g socker några minuter och vispa undertiden äggvitan. Vispa ner 20g socker när det blivit ett fast skum. 
  3. Lös upp gelatinbladen i hallonen och passera det genom en sil. Vispa ner den varma purén i äggvitan. Värmen gör att ägget börjar koagulera och ger ett stabilare skum.
  4. Vispa grädden och vänd ner den i hallonblandningen. Bred ut moussen över mandelbottnen och låt den stelna i kylskåp.

Jordgubbsgelé

Ugnssyltade jordgubbar gör man helt enkelt genom att baka jordgubbar med 300g socker och en halv vaniljstång per kilo bär i 100° varm ugn. Bären kokar aldrig och därför bevaras konsistens och smak bättre än när man kokar sylten på spisen. Jag använde ugnssyltade jordgubbar som tillbehör till en chokladkaka som också servetrades på studentfesten.

200g spad från ugnssyltade jordgubbar
11/2 gelatinblad
  1. Lägg gelatinbladen i blöt.
  2. Värm jordgubbsspadet tills det börjar ryka och lös upp gelatinet.
  3. Kyl det i vatten bad och häll det över moussen. Låt gelén stelna i kylskåp.

lördag 1 juni 2013

Bakat under våren: Slånbärssorbet

När mina föräldrar frostade av frysen dök det upp en påse slånbär som legat sedan hösten. Jag bestämde mig för att göra en efterrätt på bären men att förädla slånbär till något som är behagligt att äta är ingen enkel process. En gång provade jag att helt enkelt att koka bären, passera dem och använda puré till en sorbet, som i det här receptet, men det som skribenten kallar "spännande sträva" skulle jag snarare benämna förfärlig sträva. Hela munnen drog ihop sig, ungefär som när man äter ett färskt slånbär. Den genvägen provar jag inte igen.

Den här gången lade jag bären i en kastrull, täckte dem med vatten och lade det i en 90° grader varm ugn. Det är nämligen när bärens kärnor kokas som det sträva frigörs. Efter cirka fyra timmar tog jag ut grytan och kände direkt en tydlig slånbärsdoft. Kanske var jag något riktigt bra på spåret? Jag silade bort bären, pressade ut så mycket saft jag kunde och kokade upp det med lika mycket vit sirap. Sedan spädde jag ut det ännu mer, blandade i gelatin och smakade av med sirap. Blandningen frystes i glassmaskin till sorbet och serverades med turkisk yoghurt och kaksmulor. Smaken på sorbeten var väldigt fin och tekniken med ugnen kommer jag definitivt använda igen men smaken från kaksmulorna var för stark och gjorde att man inte kände slånbärssmaken och yoghurten tillförde inte mycket.

Slånbär har en facinerande djup smak som påminner om plommon och surkörsbär och har en helt unik kryddig ton. I sig är slånbärssmaken väldigt god, men jag tror att den kan bli ännu godare med rätt tillbehör. Tyvärr är det svårt att hitta något som passar till den speciella smaken.